30 november 2011: klockan ringde 05:30 på morgonen och det va bara att stiga upp och in i duschen för att tvätta mig med ett speciellt medel innan op för att bli riktigt ren. Pappa och Benjamin skulle köra mig till kristianstad där jag skulle opereras. Bilfärden upp gick bra men jag va väldigt nervös och hade gråten i halsen men ville inte oroa Benjamin. Väl framme tog jag förväl av min pappa och son och hoppades att jag skulle få se dem igen, hade då i några dagar funderat på om jag överhuvudtaget skulle vakna igen efter operationen, inte dem bästa tankarna att ha innan en operation men men.

Jag gick in på Centralsjukhuset och åkte upp till 7:e våningen in på avdelningen och satte mig. Där fick jag vänta ett tag innan dem tog hand om mig och under tiden jag satt där va jag frukansvärt nervös, ena stunden fick jag tårar och tänkte nä jag skiter i det och i nästa stund svalde jag tårarna och tänkte bara gör det Pernilla...

Sen va det min tur dem ville väga mig direkt för att se om jag hade gått ner dem 5 kilona och det hade jag med lite marginal faktiskt. Sen visade dem in mig till ett rum med fyra sängar och där fick jag fina sjukhuskläder jag skulle byta om till. Gick in på toaletten och bytade om. I rummet satt en annan tjej i min ålder och läste en tidning jag gick fram och presenterade mig och sen fann vi varandra....hon va också väldigt nervös så vi pratade en massa för att fördriva tiden och inte bryta ihopa totalt. Hon va före mig så såg henne när hon åkte iväg för op. Sen va det då min tur, jag har aldrig i hela mitt liv kunnat svälja tabletter, ja jag vet jag e mesig. Men nu kom då sköterskan med 5 STORA tabletter och jag tänkte ja nä nu får jag åka hem för att jag inte kan svälja tabletterna. Sa till henne att jag behöver lite tid för mig själv att ta tabletterna så dem inte skulle stå framför mig och glo medans jag försökte. Gick in på toaletten och typ bad till gud...delade dem delbara tabletterna och minssan så fick jag ner alla 5 tabletter inom loppet av 5 minuter fan inte dåligt. Sen satte dem nål i armvecket på mig där dem kopplade på nån dropp. Narkosläkaren kom förbi för att prata med mig och förklara vad som skulle hända. Fick då reda på att man skulle ligga som ett x med armar och ben och bli fastspänd, ungerfär som när dem avrättar fångar i filmer. Detta berodde på att när dem väl hade sövt mig så skulle dem resa sängen så att jag va ståendes när dem opererade mig...ja låter inte klokt men så va det. Sköterskan kom in och hämtade mig och det va dags att gå ner till operationssalen. Mitt hjärta dunkade rejält vid det här laget.

Väl där kom åter narkosläkaren för att sätta på mig en mössa så att dem kunde få bort håret, han märkte nog att jag va sjukt nervös så han klappade mig lite på kinden och peppade mig med att han tyckte att han och jag skulle springa maraton i tyskland till sommaren, det ska tilläggas att han kom från danmark och pratade dansk/svenska. Jag va så nervös så jag hörde liksom inte riktigt allt han sa utan sa bara ja det ser jag fram emot.

Väl inne i salen möttes jag av typ 15 grönklädda människor som alla ville prata med mig och förbreda mig för op. Själv låg jag där och tänkte jag kommer dö innan dem ens kommer igång med operationen så nervös va jag. Sen fick jag en mask över näsa och mun och dem sa andas lungt. Jag blundade och andades lugnt och tänkte nä jag ska titta och se hur lång tid det tar innan ögonen börjar bli trötta, men det märkte jag aldrig för antagligen somnade jag direkt för sen minns jag inte mer.

Vaknar dock upp senare på uppvaket och är totalt snurrig och börjar genast stor böla. Sköterskorna rusar till mig och frågar vad det är och om jag har ont....Nä svarar jag är bara glad att det är över och stolt att jag verkligen har gjort det. Sen va jag snurrig ett bra tag och spände hela magen, vågade liksom inte andas ut riktigt, plus att det gjorde ont så fick ha några extra fina sprutor som hjälpte lite. Efter ett tag fick jag komma in på rummet där dem andra redan låg och sov. Skit trött va jag och ville bara sova men nä då skulle dem väcka oss en gång i timmen för att vi skulle upp och gå så kunde inte riktigt slappna av. Framemot kvällen hade jag riktigt ont i bröstkorgen och axeln, detta beror på att dem sprutar in en gas i magen under operationen för att bättre kunna se och komma till, sen ligger den gasen och trycker tills man får ut den så dem rekomenderade att man skulle rapa mycket, dock va inte detta så lätt men ibland gick det så alla vi 4 som delade rum gick och rapade hela tiden och i början bad vi artigt om ursäkt men efter nån timme sket vi i det. Kl 20:00 kom sköterskorna och äntligen gav dem oss smärtlindring efter att vi alla hade bett om det ett antal gånger....svalde dem utan problem och sen skulle jag äntligen få sova utan att bli störd en gång i timmen trodde jag....nä för sen skulle vi alla vakna samtidigt en gång i timmen för att behöva gå på toa och kissa, skojar inte men vi vaknade exakt samtidigt varje timme för att kissa, jävla dropp. Men sen under natten blev en efter en av med droppet utom jag.....nä då visar det sig att jag sovit med armen böjd så droppet hade inte runnit ner....så jag fick då ligga på rygg med armen utsträckt....jag som alrdrig ligger på rygg.

Dagen efter väcktes vi vid 6 tiden för att ta tabletter och sedan gå och duscha så vi skulle känna oss lite frächa. den dagen ängnades åt att äta, vandra i korridoren och lyssna på läkaren och sköterskan som skulle ge oss information innan hemfärd. Vid halv två tiden kom pappa och Benjamin och hämtade mig. Kom ut i bilen och det va så härligt att se dem.

Ja och nu har det gått lite mer än 1 vecka och det funkar bra. Har knappt ont längre i magen, det jobbiga är allt med maten, bara äta flytande och 6 mål om dagen och till råga på allt ska man äta under 20 - 30minuter inte snabbare.

Just nu är jag sjukt trött på soppor...spyr på soppor men försöker stå ut bara ett tag till innan jag får börja med purekost.

Shit vad mycker jag har skrivit nu....helt slut för fan. Ja nu får jag nog avsluta detta med att konstatera att än så länge känns det bra med operationen.

Hoppas ni alla får en trevlig lördag.

Hej!

Nu va det ett tag sedan jag bloggade, detta beror på att jag inte har någon dator utan endast min mobil och ärligt talat så vet jag inte hur man bloggar från den......kanske man ska kolla upp (nån gång:)) Saknar en dator så himla mycket, tanken va ju att jag skulle klara mig på min mobil och på så sätt få ner en kostnad, men ja jag vet inte, kanske man skulle ha bådr dator och mobil liksom.....får nog fundera på det.

I alla fall så har det hänt en del saker sedan sist. Jag har i hela mitt lååånga liv varit överviktig, varför vet jag inte riktigt. Men under dem senaste åren har det nog mer berott på maten, jag älskar mat och njuter av maten dock kanske lite för mycket då jag oftast brukar ta en portion för mycket. Sen älskar jag rödvin....åhhhh va gott. Detta har ju då lett till att jag inte är så speciellt nöjd med mig själv. Så för ca 1,5 år sen började jag fundera på en operation en Gastric Bypass operation. Ja tänkte att jag kunde i alla fall sätta upp mig i kö då kötiderna är sjukt långa så kunde jag fundera under tiden sagt och gjort gick jag till vårdcentrelen för att be om hjälp. Dem skickade en remiss vidare och jag fick hem ett brev att jag va uppsatt i kö och att kötiden va ca 2år.

Jag skulle som sagt fundera under tiden men ja tänkte ju att det va så lång fram liksom det kan vi fundera på när det närmar sig. Men sen när det hade gått 1,5år så fick jag hem ett brev där det stod att jag skulle komma till Aleris i lund konsultation. Landstinget hade då alltså tagit hjälp av privata vården för att få ner kötiden.

Vid det här laget började jag fundera ordentligt på vad jag ville med mitt liv. Hade riktigt ångest där ett tag visste varken ut eller in man har ju hört så mycket om operationerna i media. Samtidigt kände jag väl att om jag inte gör operationen så kommer jag i resten av mitt liv fundera på hur det hade varit om jag hade gjort operationen.

Den 28 oktober 2011 åke jag till Lund och Aleris för konsultation. Kom dit och först va det gruppträff med information. Kan säga som så att det va väldigt mycket information på samma gång både från läkare, sköterska och dietist. Efter gruppträffen skulle man träffa läkaren som tog beslut om man fick opereras eller inte.....jag blev godkänd!!! Vidare gick jag sen till sköterskan som undrade om jag ville operera mig innan eller efter jul....så snabbt tänkte jag....satt och fundera ett tag och tog sedan beslutet där och då att va fan ska jag göra det är det lika bra att jag får det gjort så slipper jag fundera mer på detta. Gick ut där ifrån med en operationstid knappt 1 månad senare den 30 november 2011.

Dagen va en fredag när jag va hos läkaren, hela den helgen frossade jag...jag verkligen frossade i mig mat och chips, sen på måndag va det bara till att köra igång med pulverdieten....fy fan 4veckor med pulverdiet inte jättekul men nödvändigt. Anledning till att man går på pulverdiet är för att få bort fett runt levern då dem behöver flytta lite på den under operationen. Jag hade då fått av läakren att jag skulle gå ner 5kilo innan op annars fick jag inte operera mig. Så med andra ord hade jag liksom inget val, men kan ju säga att det va inte jätte kul men gick och tror det gick för att jag hade ett mål.

Ja då var det fredag igen, veckorna gå så himla fort, snart dags för första advent ju för tusan....men mysigt ska det bli att få sätta upp alla stjärnor och ljusstakar.

Mamma har dratt till Thailand med sina två systrar ska vara där i 2 veckor.....vadå fuskigt....va utan mig liksom så kan man ju inte göra. Ja är jävligt avudsjuk kan jag erkänna.

Idag har jag och benjamin varit och badat, gör vi rätt ofta nuförtiden faktiskt, får ju passa på u när man är arbetslös och han badar gratis då han dansar funky kidz genom Medley. himla bra. Denna gången unnande vi oss bubbelbad också, det va varmt och skönt. sen har dem ångbastu också men nä fick knappt in benjamin. Men till sist lyckades jag och sen kunde jag inte få han därifrån, rolig typ han.

Kvällen spenderar vi hos pappa, han får ha lite sällskap nu när mamma inte är hemma. Vi passade då på att grilla så här i höst rusket, gott lucktade det och gott va det.

Nu tittar vi på idol....

I morron blir det nog malmö museum, ska bli trevligt.

Trevlig helg på er alla!

Idag är det lördag och all helgona.

Jag, mamma, Petra och Benjamin har varit vid minneslunden på Fosie kryka där min mormor och morfar ligger.

E så himla vackert där nu vid all helgona. Jag hade fått i uppdrag att göra en liten blomma vi kunde lägga där och benjamin gjorde en liten egen han ville   

Ikväll hade vi tänkt gå till Löddeköpinge kyrka och kolla hur det ser ut där när det är mörk och alla ljusen är tända.

Supermysigt ju. Sen blir det väl hem och titta lite på tv och sen sova. I morgon är det dags för fotbollsträning igen för Benjamin och då kanske Petra skulle följa med. Han är så stolt och vill visa alla hur det är på fotbollen.

Ha en mysig all helgona kväll.

ja då va det fredag då. vad ska man hitta på idag då????????

Syrran kom i morse och lämnade av sin hund lilleman till oss, hon tyckte vi skulle vara hundvakt till i morron så ja funderar på att köra ut till skogen och gå en rúnda och rasta både lilleman och benjamin, kan behövas.

Just nu sitter benjamin och drar upp en hel sytrådsrulle......får snart panik på den ungen.....!!!

Ikväll åker vi hem till mamma o pappa på middag. Måste och handla blommor idag också. Mamma vill att jag ska fixa en begravningsbukett nu till helgen. Får se vad jag gör, abtingen en bukett eller kanske ett mosshjärta eller nått. Tänkte sticka till blomsterlandet och inhandla lite och hälsa på jeanette som jobbar där en helt underbar tjej som har inspirerat mig massor.

Men nu ringde min moster och hon va tydligen barnvakt och ville att vi ska träffas vid lekplatsen och ja benjamin behöver och springa av sig lite så nu måste vi ta på oss.

Ja känslig är ett ord som passar in på mig.

Gråter alltid, minst en gång per dag. Kan vara glädjetårar eller när jag ser något sorgligt på tv, till allt nästan.

Just nu sitter jag och tittar på "Drömmen om ett barn" vilket är superintressant. Tycker speciellt om ett par som kommer från Malmö. Dem har försökt i flera år att på egen hand bli gravida när inte det funkade har dem gjort många IVF försök utan resultat. Så då bestämde dem sig för att göra ett uppehåll med försöken och gifta sig och tänka på annat. Men då helt plötsligt händer det och dem blir spontangravida.....och vad gör jag när jag hör det på tv.....jo jag börjar böla. Ibland blir jag lite trött på mig själv.

Till och med min son blir trött på mig ibland. Men har förklarat för honom att jag är sån och kommer alltid att vara, bara att vänja sig:) Nu läste jag precis på tv3 hemsida att det paret kommer få ett besked på första ultraljudet.....bara det inte är något fel....fan synd om dem ju, tänk själv att man blir gravid långt om länge och blir superglad och sen händer det nått. Hoppas hoppas på att det inte är så hemskt.

så får sluta skriva här nu ....måste kolla tv...  

Idag avgörs det....eller nja nästan i alla fall.

Ska på ett mycket spännande möte idag angående min framtid:)

Mötet är i Lund och är mellan 13-14 så håll tummarna för mig då...snälla.

Tänkte även passa på att köpa en sak till benjamin när jag är i Lund. Han ska snart ha uppvisning med sin dans (funky kidz) och då ska dem vara utklädda till kaniner i vitt. Kan meddela att det är inte så lätt att hitta byxor och tröja i vitt den här årstiden ,i alla fall inte till pojkar. Men har i alla fall fått ett tips om att på Jättekul ska det finnas ett paket med vita kaninöron, svans och fluga. Kan ju inte bli bättre så eftersom jag anländer med bussen precis utanför Jättekul tänkte jag gå in om där och fixa det.

Ska bli så roligt att gå på dansuppvisningen. Vi föräldrar får inte vara med på träningen och lokalen är i en källare utan fönster så man kan liksom inte tjuv kika direkt så ja ska bli super kul och se om dem verkligen gör dansen eller om dem får panik för att alla kollar på dem.   

Ja nu ska jag kolla busstiderna igen för 5 gången. Hatar att åka buss och lita på nån annan och litar inte ens på mig själv att jag kollar tiderna rätt, Man vill ju inte komma för sent till mötet direkt.

Meddelar er längre fram om hur mötet gick.

Har precis kollat på Kalla fakta som idag handlade om förskoler, och om olycker som händer på förskolerna.

Ja kan ju säga att man fick sig en tankeställare. Förskolepersonal som inte har uppsyn av alla barnen hela tiden. Ja det kanske är för mycket begärt vad vet jag. Menar ibland kommer man till förskolan och ska lämna sitt barn och fröken säger: är bara jag här just nu min kollega är sjuk och vikarien har inte kommit än, detta händer ju hela tiden att personalen blir sjuk och det tar tid innan vikarie kommer inget konstigt med det. Men under tiden fröken är själv med ett antl barn kanske något barn kallar på fröken och behöver hjälp på toaletten hur lätt är det inte då att en olycka är framme. Omöjligt för en fröken att ha koll på alla barnen själv.

I Kalla fakta tog dem upp fall där fröken inte hade koll på barnet i några minuter och i ett av fallen ledde det till en pojkes död.

Så nästa gång det inte är full styrka på personalen på dagis kommer jag nog fundera en extra gång om jag verkligen vill lämna mitt barn då.

ja visst det kan hända olycker ändå fastän det finns tusen fröknar, jag vet men ja vad ska man göra igentligen.

Dem tog ju även upp det här med säkerheten på förskolerna. Är förskolerna säkra?? örs det några kontroller på det igentligen? Borde göras kontroller varje termin tycker jag.

Någon mer av er som såg kalla fakta ikväll och vad tycker ni??